Så blev det morgon

Och den började som förväntat. Den där lilla stunden efter sömnen när man inte är riktigt vaken och tror att allt är som vanligt sen börjar man förstå att så är det det inte.. Fredrik är inte i köket, toan eller tvrummet. Han är död och kommer aldrig tillbaka.
 

Jag vet inte hur jag ska kunna gå vidare någon gång. Jag är tillbaka på ruta ett eftersom jag hade hittat rätt. Vi visste hur vårat liv skulle se ut och nu blir inget av det av. Min livskamrat.
 
Det har gått lite mer än en dag och idag måste jag hänga bort dina kläder i garderoben som vi tvättat, som du aldrig kommer att ha på dig igen... Jag vet inte vad du ska ha när du ska få sista vilan men kanske ett par byxor som du gillade..
 
 
 
Ååh Fredde vad du ställt till det för mig..
Jag saknar dig ju..

Kommentera här: