Ligger hemma i min säng en helt vanlig dag
och runt om mig finns tusentals människor och här finns bara jag
kroppen skriker efter sömn men hjärnan säger nej
för jag tänker att jag aldrig mer ska träffa nån som dig

 

-

 

Jag såg dig dö i höstas och jag tror jag följer med
men jag är bara 21 och du blev 23
men olyckliga människor, dom är ofta till besvär
och vi är nog för svaga för att klara av det här

Men jag vill hellre va där än att leva en dag till
så ta mig till den värld där man kan göra som man vill