I see fire

Livet kom ikapp mig igår, vilket jag misstänkte skulle hända. Jag minns så väl före begravningen av Fredde, då jag bara gjorde saker hela tiden för att tänka så lite som möjligt.. När jag hade handlat begravningkläder med Emelie och kom hem till lägenheten, stannade upp för en stund och då kom ALLT på samma gång.
 
Men jag har vart med förr så igår då for jag på graven, tände ljus och bara pratade med Fredde. Det är inte min favoritplats för fem öre, men på nått sätt skönt att få ur sig allt.
 
Så sjukt hur det kan vända så fort. Å andra sidan som sagt skönt att det kom ut. Ikväll vet jag inte vad som händer men imorgon är det ju partaj eftersom det är 10 år sen jag gick ut 9:an. Var tog tiden vägen? Kul att se vilka som kommer också :)
 
 
Angående träningen så har det skitit sig denna vecka. Jag har ju gått och blive tjockiskär, dvs kär och trycker i mig allt onyttigt jag kan komma på.. Tappat motivation helt. Men till veckan har jag tänkt hitta igen den. Får nog be Barro sätta ihop ett nytt gympass åt mig så det blir lite roligare :)
 
 
Äe drags att städa sen ska jag och Hampedampe dra till Brännvattnet och... Ja va vi nu ska göra där.
Puss på er!

Wake me up when it's all over

Hallå där, det var längesen sist. Jag har numera så fullt upp så det blir lite skriverier.. Men det är väl bra antar jag.
 
Livet går framåt och det känns så jävla skönt. Jag har inte glömt men på nått sätt kommit ut starkare ur mörkret som vart på nått sätt, ett sätt jag aldrig trodde jag skulle få uppleva. Jag tänker ofta tillbaka på de mörkadet tiderna och skulle nån sagt åt mig då att om några månader kommer du skratta igen så hade jag aldrig trott på den människan för fem öre.
 
Man blir så jävla inne i sin egen bubbla, allt folk säger har dom fel om, man vill inte lyssna på nån... Men nu kan jag skratta på riktigt, vara glad  på riktigt och se fram emot livet på riktigt. 
 
Jag ser fram emot sommaren som är på ingång även om inte Fredde är med. Sån tur att jag träffade Hampus som är världens mest snälla och förstående människa. Är nyfiken på vad framtiden erbjuder och han fångar upp mig de gånger jag faller för det gör jag än. Det kommer stunder av saknad och förtvivlan som förmodligen alltid kommer hänga med om än de inte är lika kraftiga som förr. Behöver inte proppa i mig massa medicin för att försöka lugna ner en när det känns som att kroppen ska gå i miljoner bitar.
 
Jag tror Fredde, var han nu är, är glad att jag träffat Hampus. Han kan se att jag har det bra igen efter månader av jävla destruktivt leverne. Fredde finns ju alltid med ändå i hjärtat för en del är ju alltid hans.
 
Jag kunde aldrig se mig med någon annan igen men det kanske bara va meningen. Hampus och jag kanske fann varandra när vi behövde det som mest, jag vet inte.. Att byta arbetsplats gjorde nog även en hel del.
 
Visserligen saknar jag bergarbete en del men att kunna släppa jobbet när man kommer hem är så jävla skönt. Inte gå och oroa sig för vad som händer nästa dag, sen oroa sig hela ledigveckor för kommande jobbvecka.. Det sliter nå fruktansvärt på en och hade jag inte bytt jobb hade jag kanske vart kvar i mörkret än.
 
Näe livet ljusnar och det känns bra. En dag i taget och man får se var det bär av. Jag ska fara och tända hos Fredde i veckan och uppdatera han lite, men jag vet att han ändå finns runt mig för att se vad jag pysslar med. Kram på er alla fina! ❤️

It must be like paradise

Hujedamig vad jag funderar på sistone på ungefär allting. Tänkt tillbaka på tiden efter augusti, allt mörker och elände. 

Idag påväg till jobbet så var jag faktiskt glad, trots att det va skittidigt och inte ens sol ute. I mina mörkaste perioder kunde jag aldrig se att jag skulle vara glad igen.


Känner mig väldigt känslosam just nu och det beror nog på att jag förändrats och inte bara ser sorg. Jag tog steget att avsluta mitt och freddes förhållande på Facebook idag eftersom jag inte känner riktigt samma behov att kämpa mig fast vid allt. Jag har börjat acceptera och gå vidare. Minnena har jag alltid kvar, de kan inget ta från mig.

Idag kommer min Hyllningstatuering på plats för Fredde och det känns som att det blir ett fint avslut.. Men den är inte bara till han. Den är för envisa vänner och familj som stått vid min sida natt och dag under en kris i mitt liv. De gav aldrig upp när jag gjorde det.

Tack för att ni finns alla ❤️❤️

Liknande inlägg