It must be like paradise

Hujedamig vad jag funderar på sistone på ungefär allting. Tänkt tillbaka på tiden efter augusti, allt mörker och elände. 

Idag påväg till jobbet så var jag faktiskt glad, trots att det va skittidigt och inte ens sol ute. I mina mörkaste perioder kunde jag aldrig se att jag skulle vara glad igen.


Känner mig väldigt känslosam just nu och det beror nog på att jag förändrats och inte bara ser sorg. Jag tog steget att avsluta mitt och freddes förhållande på Facebook idag eftersom jag inte känner riktigt samma behov att kämpa mig fast vid allt. Jag har börjat acceptera och gå vidare. Minnena har jag alltid kvar, de kan inget ta från mig.

Idag kommer min Hyllningstatuering på plats för Fredde och det känns som att det blir ett fint avslut.. Men den är inte bara till han. Den är för envisa vänner och familj som stått vid min sida natt och dag under en kris i mitt liv. De gav aldrig upp när jag gjorde det.

Tack för att ni finns alla ❤️❤️
1 Elin:

skriven

Puss! ♥

2 Miia:

skriven

:) ♥♥

Kommentera här: