Jobbiga stunder gör mig arg har jag märkt. Igår på jobbet var jag arg på allt och alla över ingenting, men det kommer lugna sig..

Det är svårt att känna sig riktigt glad när jag vet det finns människor som är i tusen delar just nu.. Jag minns det från när sorgen va som tyngst att jag kunde inte tillåta mig själv vara glad. Varför skulle jag ens vara det när Fredrik var död? Varför skulle livet fortsätta? Tog lång tid innan jag kunde tillåta mig vara glad. 

Ikväll ska vi nog åka till olycksplatsen och tända några ljus.. Huvva ❤️